KYSSEN


GETSEMANE


En stund i Getsemanelunden

En kyss och ett svek och ett kors

Vid allt det där är jag bunden

Det gäller lika mycket oss


Vi gör hans bön till vår egen

Gud, låt din vilja ske

Och följer Jesus de stegen

Upp till Getsemane


Här har vi vårt livs Getsemane

Här har vi vår avgörandets lund

Här kan vi se vem han är

Om vi bara dröjer en stund


Och gör hans bön till vår egen…




JUDAS ISKARIOT


I tre år jag tjänade troget, som bunden

Jag hade förtroendeuppdrag

Men när vi gick till Getsemanelunden

Jag kände jag hatade karl´n


Han var så marig att förstå sig på

Som knivar var ibland hans sätt

Men det värsta var ändå

Att han hade alltid alldeles för rätt


Jag orkade helt enkelt inte med allt ståhej

Jag kände att något var galet

Och trettio silvermynt, visst angår det mig

Jag sålde och vann kapitalet


Han var så marig…


Jag kysste hans kind i Getsemanelund

Och sedan gick allting så fort

På en liten stund

Och Mästaren fördes bort

Det var en evig kyss jag kysste nyss

I Getsemanelunden

Det var en evig kyss jag kysste nyss

I Getsemanelund


Den står där beredd, min gravplats, åt mig

Av blodspengar, prästen var kunden

En blodsåker kostade kyssen jag gav

I natt i Getsemanelunden


Han var så marig…


Jag kysste hans kind…




SIMON PETRUS


Jag stod vid min båt vid Genesarets sjö

När han kalla mig Mänskofiskare

Det fanns inte tid ens att säga Adjö

För vinden hade blivit friskare


Jag ska stå där vid stranden

Och vägen blir mitt hem

Mot horisontranden

Berättar jag för dem

Om Jesus jag mötte vid sjön


Än går en vind vid Genesarets sjö

Och än finns det stormar att tysta

Och aldrig en dag om jag så skulle dö

Ska ett svek kunna hindra mig knysta


Nej, jag ska stå där…


Nu sitter jag här, här vid prästernas hus

Det är dunkelt i morgonens timma

Dag, dagas långsamt. Jag undviker ljus

Men se morgonsol syns i en strimma


Tre gånger han frågade Älskar du mig

Som om han ej visste jag gjordet

Och nu gal en hane – tre gånger o nej

Jag svek mästarn, sanningen, ordet


Men jag ska stå där vid stranden…




DEN BOTFÄRDIGE RÖVAREN


Idag, sa han, idag ska du va

Med mig i mitt paradis…


Jag bad honom tänka på mig men han bjöd

Mig istället att helt komma med

O, märklige man, vad du vann med din död

och jag kände precis hur du led


Idag…


O, märklige Gud, så förenades vi

Med två korslagda pålar tillsammans

O, märkliga dag, du som snart är förbi

Den dag då jag helt blev hans


Idag…


O, märkliga under, vem anade det

Att med dessa två pålar i jorden

Förenades livet och jag just i de

Paradislöftesorden


Idag…




KLEOPAS


Först trodde jag nog att han var ett fån

Som ej hade hört vad som hände

Men när sen jag förstod var han kommit ifrån

O, himmel och jord, sånt elände


När som sedan jag märkte hur det hela låg till

Jag blev både glad och förlägen

För hur det nu va – Ni får trot om ni vill

Det var Jesus som gick där på vägen


I blindhet vi sörjde vår mästare så

Att vi inte ens kände igen

Vår mästare själv när vi gick där vi två

På dammiga Emausvägen


Men när brödet han bröt, han blindheten bröt

Och med öppnade ögon vi såg

Hur en levande Kristus stod där och gjöt

Sitt liv över vandrare två




KAMPSÅNG



Dom låste in Paulus och Silas I en håla med galler framför

Men dom fängslade ej evangelium För det har inget lås på sin dörr.


Och kyrkan fick gå under jorden När romarna skipade rätt

Men den levde långt uppe i ljuset Trots indragen mötesrätt


Så blev den till slut respekterad Och vår kyrka blev en dela v vår värld

Men den intog alltmer viloställning Och kampen blev huvudgärd


Men somliga vägrade ivrigt Och bestämt att i malpåse gå

Och Guds Ande han kämpade tappert

Honom sätts ingen munkavle på


Men i länder skrivs än paragrafer

Och dom skrivs av båd´ kyrka och stat

Där står vad Guds kyrka får göra Och hur evangelium ska va´


Men vi, vi som känner oss fria Och lever i demokrati

Vi bygger oss själva de murar Och galler vi skakar i


Men räcker jag Anden ett finger Så tar han min hand med besked

Och snart är jag helt ut´ i ljuset Och villigt jag kämpar med


I kampen jag står inte ensam Och jag står varken först eller sist

Och i glädje jag tjänar min nästa Och kämpar för Jesus Krist


Så har jag min del i historien Fast friheten var utopi

För tjänaren känner jag frihet I kampen där är jag fri


Dom lade in Jesus i graven Och rullade sten för dess port

Men det finns inga gravar i världen Som rymmer vad Jesus gjort

LAS.html